Välkommen till Fattiggårdens Hästnöje!

 

Hos oss kan du bo, bada, basta, rida, fiska, paddla.

Eller varför inte bara koppla av och njuta av livet på landet?

 

 

 

Den sanna och vackra sagan om Fattiggårdens Hobby!

 

Vår första lilla Shirebebis föddes 14 maj 2006. Han såg dagens ljus på självaste husses födelsedag och vi döpte honom till Hobby. Det är början på den alldeles fantastiska resa som vår lillkille har gjort till dags dato. Den 5:e mars 2013 blev han antagen som pukhäst hos beridna högvakten - här följer ett axplock från Hobbys liv här på Fattiggården;

 

Hobby var en pigg och stark kille redan från första stund. Bara ett par timmar gammal visade han att han gillar att stå i händelsernas centrum. Grimma på och så ut ur stallet på vingliga ben. Anna och Frida (våra härliga stalltjejer) stöttade den lille på varsin sida om rumpan. Mamma Duchess ville inte släppa efterbörden så vi fick tillkalla veterinär för att få hjälp. Hennes kommentar när hon fick se Hobby "herregud, ska dom ha så är långa ben?"

Eftersom det var vårt första föl blev vi lite fundersamma men vi lugnade snart ner oss.

Det blev en dag med tårtätande och "mekande" med efterbörd om vartannat.

 

Maken till envis fölunge finns nog inte. Duchess var, och är, en fantastisk mamma på alla sätt och vis. Hon väntade tålmodigt, timma efter timma, medan Hobby gjorde sitt bästa för att få koll på kroppen. Det gick sådär.

 

Att stå inne i en box var aldrig något för Hobby. Han galopperade runt, runt så att han blev alldeles yr i skallen.

Vi hägnade in en del av trädgården där mor och son fick vistas dom första dagarna innan det var dags att släppa in dom till flocken. Det gick galant! Hobby har ett otroligt bra självförtroende så han gick på några små nitar innan han förstod att han inte var kung i hagen.

 

Efter ett par veckor fölade ytterligare ett av våra ston och Hobby tog genast ansvaret som den självklara "storebrodern".

 

 

 

Sommaren gick som en dans - mera bugg än slowfox - och Hobby fortsatte lattja runt och njuta av livet. Själv tror jag att det där med självförtroendet har något med stjärntecknet Oxen att göra. Och då menar jag på både folk och fä (!) Tro mig, Hobby och husse Roger har mycket gemensamt.

 

Eftersom vi ansåg (anser) att Hobby är vackrast i världen så anmälde vi honom till riksutställning redan i augusti samma sommar.

Ska man vara fin får man lida pin sägs det ju. Men Hobby led inte alls av all uppståndelse med tvätt, tvätt och åter tvätt. Och att åka transport tillsammans med mamma tyckte han var helkul.

 

På utställningen granskades och bedömdes alla Shire av såväl svensk som engelsk domare. Båda var överens om att Hobby var ett bra hingstämne och belönade honom med 39 poäng.

Vad var det vi sa?!

 

Tillbaka på Fattiggården efter två intensiva dygn visade den unge mannen för första gången att han var riktigt trött. Skulle det fotograferas så fick det bli med liggande modell.

 

 

 

 

Du och jag husse!

 

Hobby fortsatte att utvecklas bra, både i kroppen och knoppen, och vid två års ålder visade han mer och mer av sin karisma som den hingst han var. När han föddes fanns det inte så många svenskfödda Shire vilket bland annat innebar otydliga regler om vad som gällde för att få hingstar godkända i den engelska moderstamboken. Besvikelsen var stor då vi fick klart för oss att Hobby aldrig kunde leva upp till regelverket eftersom han i tredje led bakåt hade en anfader som inte blev visad för engelsk domare. Eftersom denne anfader inte längre levde så fanns det inget att göra (annars hade vi letat upp honom och visat för engelsk domare). Avelsvärderingsnämnden föreslog dispens men både vi och alla andra insåg att det skulle ogillas av stambokens företrädare.

Nåja, Hobby var fortfarande samma underbara kille till både kropp och själ och vi beslutade att behålla honom som hingst tills vidare. Alla frågade varför och det självklara svaret var att han var för bra för att bli turridningsvallack. Jag påstod med en dåres envishet att han skulle få en alldeles särskild uppgift att fylla här i livet.

 

 

 

 

Hobby två år gammal!

Redan som tvååring visade Hobby ett utpräglat hingstbeteende och vi vågade inte låta honom gå tillsammans med stora flocken där det fanns flera ston. I samma veva fick vi möjlighet att köpa ytterligare en Shirehingst, Hubbe, som vi haft ögonen på sedan han var föl (då var han inte till salu). Han och Hobby blev ett riktigt radarpar som med jämna mellanrum gjorde upp om rangordningen. Båda är lika gamla men Hubbe har inte fullt så starkt självförtroende och lät därför Hobby förbli kung i hagen. När det var brunsttider fick man dock ha ordentligt med is i magen för att låta dom göra upp om manligheten.

Inridning påbörjades då Hobby var tre år och det gick utan några större problem. Han var dock lite "tjafsig" emellanåt - plockade med grimma och övrig utrustning. Men så snart ryttaren kom upp på ryggen skötte han sig hur bra som helst.

 

Alltid full fart på Hobby!

 

2011 fick Hobby, och ytterligare sex Shire, chansen att delta på Globens julshow. Vi frågade om Lina Wessman (som ridit in Hobby) ville rida honom. Jösses så glad hon blev - det var flickdrömmen som gick i uppfyllelse! Vi hade fått i uppgift att träna med eld eftersom det skulle vara 12 meter höga eldpelare. Inte så lätt att öva på det här hemma på Fattiggården. Vi eldade på flera platser i paddocken och Hobby rörde inte en min. Globenäventyret var en fantastisk upplevelse på många sätt. Ok, väldigt mycket jobb för några minuter på arenan men det var det värt.

 

 

 

 

 

Träning inför "skarpt läge" på Globe Horse Show.

 

Lina sitter säkert i sadeln!

 

 

Vi behöll Hobby som hingst tills i höstas då han var sex år gammal. Det främsta skälet är att vi ville behålla hans utstrålning och coola psyke. Att kastrera honom visade sig vara ett lyckat drag. Hans evinnerliga plockande med precis allt minskade högst väsentligt och skrikandet efter en (eller flera) snygga tjejer avtog mer och mer. Efter två månader testade vi om han var redo att flytta upp till den stora flocken med 16 Shire. Det gick bra - han vallade in alla bruna ston och gjorde dom till sitt eget lilla harem. Dom svarta fick valackerna behålla.

 

 

 

Under årens lopp har vi fått ett antal frågor om Hobby varit till salu. Inte en chans! Men så en dag ringde Bosse Slättsjö från Beridna Högvakten och undrade om vi hade någon svart vallack till salu - han hade spanat in Hobby på hemsidan och tyckte att han såg trevlig ut. Mitt självklara och snabba svar var som vanligt "inte en chans". Jag lovade dock att återkomma dagen därpå när jag hade pratat med Roger och ett par goda vänner. Efter att ha använt alla våra livlinor enades vi om att Hobby är som gjord för detta uppdrag. Och jag har ju alltid yrat om att han skulle ha en speciell uppgift att fylla här i livet.

Jag ringde tillbaka till Bosse och berättade vad vi kommit fram till. Detta var på söndagskvällen och redan efter ett par dagar kom kom Bosse Slättsjö och Victor A. Victor från Beridna Högvakten för att se vad vi hade att erbjuda. Vi visade Hobby och ytterligare en vallack vid namn Capri Corn. Den sistnämnda passade precis in på önskemålet om utseende -stor och svart med fyra vita strumpor (Hobby har bara två vita strumpor). Plötsligt kändes det som att vara med i en film! Bosse blåste trumpet och Victor sadlade Hobby för att testa honom. Gigantiska plasttunnor fick simulera pukor och Hobby brydde sig inte det minsta om "oljudet". Jag förklarade att Hobby är den som är mest lämpad för uppdraget men givetvis skulle även Capri Corn testas. Det krävdes inte många minuter för herrarna att konstatera att det var Hobby dom ville ta med sig.

 

Dagen innan bestämde Pernilla (världens bästa stalltjej) och jag oss för att fotografera vad som kunde bli Hobbys sista dag med gänget. Några tårar blev det allt!

Ska man vara fin får man lida pin!

 

 

 

Pukor och trumpeter är inget som skrämmer Hobby!

 

 

 

 

 

 

 

Första testet blev lyckat och Hobby fick godkänt av dagens ryttare Victor A. Victor.

 

Sedan bar det iväg till Stockholm för veterinärbesiktning och miljöträning. Morgonen därpå kändes det jobbigt att inte ha Hobby i hagen men vi var övertygade om att vi fattat rätt beslut.

 

Veterinärbesiktningen utan anmärkning! Några dagar senare meddelade Bosse Slättsjö att dom gärna ville köpa Hobby.

 

Victor är så snäll och skickar kontinuerliga rapporter . Hobby har bland annat fått handsmidda skor(aldrig tidigare varit skodd) och anpassad sadel är på gång. Och så har han blivit intervjuad och fotograferad av reporter från tidningen Kungliga Magasinet.

 

Tänk att man har en blåblodig kändis i släkten!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den 24 mars fick vi möjlighet att träffa Hobby i sitt nya hem. Vi fick "audiens" en timma före ordinarie stallvisning så att vi skulle hinna snacka lite med Hobby i "enrum". Där stod han i sin fina box med genomborstad man och glänsande päls. Det var ingen tvekan om att han kände igen våra röster - han sänkte genast huvudet så att vi skulle nå att klia honom på öronen (en liten ritual vi haft under tiden vi fyllt vatten i baljorna). Hans nya kompis Oden bor i grannboxen - såg ut att vara en trevlig kille men ganska liten för att vara Shire.

Vid besöket fick vi, bland annat, möjlighet att titta in i sadelkammaren - jösses så fint det var!

Det kändes verkligen bra att konstatera att Hobby har det bra och verkar trivas i sin "nya värld".

 

 

21 september 2014. Hobby och hans gäng har varit i Linköping och visat upp sig. Fantastiskt bra gjort av såväl hästar som musiker!